Har just avslutat en veckas utbildning av högre mellanchefer från olika nyhetsredaktioner här i Colombo, Sri Lanka. Det har varit en oerhört intressant vecka, förhoppningsvis för deltagarna, men utan tvekan för undertecknad. Så stort intresse för att verkligen få lära sig mer om kvalificerat ledarskap och journalistisk utveckling från andra delar av världen! Så stora skillnader i uppfattning om var journalistiken står i förhållande till omvärlden i e ö-land fyllt av kontraster! Idag frågade jag några av deltagarna om lönebilden bland mellanchefer, högre chefer och fotfolket i ett typiskt Mediahus här i Colombo. Reportrar tjänar ca 15000-20000 Rupies i månaden, vilket motsvarar ca 1000-1300 kronor i månaden. En mellanchef tjänar som mest 30000 Rupies, alltså 2000 kronor/månaden och en högre Mediachef kan komma upp i kanske 60-70000 Rupies, dvs 4000 eller lite mera. Hur

klarar ni er på detta frågar jag och får svaret: Vi får andra favörer inifrån och utifrån! Vi får ta extra jobb, men annars är det tufft! Eller som en uttryckte det: Jag är inte gift ännu och har inga barn, så jag klarar det precis! Jag bor hemma! Den deltagaren är 27 år idag! Efter avlutat uppdrag, blev jag ombedd att gå upp två våningar i detta unika SLPI(Sri Lanka Press Institute), finansierat och uppfört bl a med svenska biståndspengar. Där träffade jag högsta chefen, en kvinna, som vuxit upp i USA ihop med sina Lankesiska föräldrar. Hennes första fråga var: Peter; tror du att media överhuvudtaget har en chans att bli bättre och få en högre status här på Sri Lanka? Eftersom det här

nu är tredje gången jag är här och utbildar och dessutom har kollegor som varit här flera gånger, så finns det förstås skäl att fundera över en sådan fråga. Mitt svar blev en metafor: Om ni bara

ser till att äta elefanten i små små bitar, så kommer ni en dag att se förändringar. Rom byggdes inte heller på en dag! Eder Peter